Det har varit en vansinnig vecka. Lyckas inte hålla i någonting och vikten ökar bara för varje dag i rekordfart. Det har blivit ett stort överätande, inga fastedagar och alldeles för lite motion.

Känns jättetrist och jag känner igen tecknen så väl. Har varit här så många gånger och det börjar alltid med att disciplinen brister. Sen kommer bakslagen i ett, händelser i vardagen ges utrymme att påverka.

Det är inte bara att kämpa emot. Det har jag gjort så många gånger och det går inte att rafsa ihop ett försvar och bara stå emot. Det kan man göra ibland men inte inte dagarna i ända. Utan nu gäller det att hitta kraften och motivationen igen. En sak jag lärt mig som var bra var att varje dag inte behöver vara en stor kamp. Små dagliga förändringar utan att man kör slut på sig ger stor effekt. Någonstans där ligger nyckeln till att lyckas igen.

Annars finns det små glädjeämnen i livet som berikar på annat sätt. Såg Glada Hudik teatern igår spela "Trollkarlen från Oz". Den sitter kvar och jag tänker på den resa delar av ensemblen  gjort från att tvingas lära sig knyta skorna i den kommunala apparaten till att uppträda för fulla hus runt om i Sverige.

Finns mycket att säga om hur man låser inne människors potential i omsorgen. Men det ska vi prata mer om en annan gång.